Lifestyle ・Livstil, Personal ・Personligt

Därför blev det tyst

darfor-blev-det-tyst

– Hur sociala medier bidrog till min första identitetskris i vuxen ålder.

Ja men visst va, det råkade bli glest mellan blogginläggen. Senaste inläggen skrevs i Juli. Har fortfarande x antal inlägg i utkast-mappen. Vad hände?

Vi backar bandet.

2016, var ett himla jobbigt men konstruktivt år.
Nu i efterhand förstår jag att jag inte mådde så bra. Jag kände mig missnöjd med mycket och kände mig arg och frustrerad – något som jag tog ut på mina nära och kära. Och jag visste inte riktigt varför! Men varje gång jag gick in på bloggar, instagram eller andra former av sociala medier kände jag mig misslyckad. Det fanns såklart många orsaker till varför jag kände som jag kände även om jag inte tänker nämna alla nu. Idag vill jag bara prata om en stor orsak till identitetskrisen, dvs Sociala Medier.  ↓

1. Att känna att en ”borde va någon”

Livet på pinne

Jag hade målat upp en bild av vem jag skulle vara när jag var 28 år. Jag skulle ha en stabil ekonomi, jag skulle vara en sån där tjej med ett öppet hem där folk kunde komma och gå, jag skulle gå på quiz, spelningar, resa, äta hälsosamt och röra på mig regelbundet. Kort och gott, ha ett socialt rikt liv, vara frisk och hälsosam med stabil ekonomi. Jag såg personer, framförallt yngre än mig som hade uppnått flera av de saker som jag trodde att jag skulle ha uppnått vid det här laget. Självklart flitigt dokumenterat på sociala medier. Med många likes och stort engagemang. = Hen är någon.

När jag insåg att jag inte alls var den personen som jag hade hoppats och visualiserat att jag skulle vara när jag var ”vuxen” uppstod en så kallad diskrepans. Alla ni sociologinördar där ute vet vad jag pratar om! Det blev kris när teori och praktik inte matchade. Sanningen var istället att jag inte alls hade en stabil ekonomi, framförallt inte nu när jag hade startat eget. Jag är inte heller jättesocial och även personer i min inre krets tog energi. I slutändan trivs jag med att vara själv och göra saker på egen hand även om jag då och då också såklart har ett behov att vara social. Fick ofta dåligt samvete när jag tackade nej till saker och under en lång period valde jag att ignorera vad jag verkligen behövde för saker som jag trodde skulle ”hjälpa mig” att bli den personen jag hade visualiserat att jag skulle vara. Bad decision. Resa har jag inte gjort sen 2012 (om inte Danmark och Finland räknas) för att jag har helt enkelt inte råd. Slutligen har jag inte riktigt någon ursäkt till varför jag inte rör på mig regelbundet. Let’s leave it at that okey? Så summa summarum, jag kände inte att ”jag var någon”.

2. Social Media made me buy it

Varje gång jag gick in på bloggar och instagram vaknade shoppingsuget till liv.
✎ Om jag bara hade en större lägenhet så att jag kunde inreda si och så.
✎ Ja men det DÄR läppstiftet MÅSTE jag ju prova.
✎ Jag driver ju faktiskt en skönhetsblogg – det måste väl kvalificera till en relevant ursäkt till att köpa allt som dyker upp i min väg för att läsarna ska kunna få en recension?
✎ Bloggare X rekommenderade denna restaurant, dit måste jag gå!

I slutändan jagade jag luft. Ständigt jagandes efter något som jag kunde blogga om eller lägga upp på sociala medier. Något som kunde generera likes och engagemang. Och tillslut kändes det så himla ruttet och jag kunde inte blogga med glädje.

Det är viktigt att förstå att du inte är dina likes. Du är inte dina följare. Du måste gilla dig själv, eller åtminstone acceptera dig utan varken likes eller följare. VEM är du utan sociala medier? När jag tog mitt 5-6 månaders långa break från mitt personliga instagram och min blogg som ändå hade började generera ett antal läsare grubblade jag länge över detta. Vem var jag utan sociala medier. Allt jag hade gjort hade på något sätt dokumenterats på sociala medier. VARFÖR hade jag ett behov av att göra det?

3. Avfölj i verkligheten

Det var inte bara människor online som var energitjuvar. Även i verkliga livet insåg jag att jag hade personer i min omgivning som tog mer än vad de gav, personer som på ett eller annat sätt var giftiga eller som gjorde mig besviken. Avfölj. På riktigt. Avfölj. Det kan kännas hårt och tufft att säga så, men jag har inte tid med meningslösa och ensidiga relationer. Det är svårt att vara lycklig som det är, så eliminera allt som skapar negativitet. Idag kan jag stolt säga att jag inte har många vänner men ett par få riktigt härliga individer som står mig närmast. Dessa relationer försöker jag verkligen vårda och jag vet att även de värnar om mig.

4. Comparison is the thief of joy

Färglada och nyttiga frukostar på instagram. Igenkänning på det?

Och med sociala medier är det alldeles för lätt att jämföra sig hit och dit, kors och tvärs. Jag såg mig själv som vuxen och ganska ”säker i mig själv”, men tji fick jag. I mitt undermedvetna jämförde jag mig mycket med andra bloggare och influencers. Att ta den där pausen var så himla viktigt. Helt plötsligt kunde jag andas. Framförallt kunde jag se på mig själv och på mitt liv med nya ögon. Och börja acceptera vem jag är, var jag är i livet och vad jag faktiskt vill utan påtryckningar från sociala medier. Jag är inte du, Du är inte jag och det är ju det som är det fina! Inga likes i världen kan ändra på det.

Med mitt sociala medie-break kunde jag äntligen börja hitta mig själv igen. Jag, Anna, hon bortanför filter, hudvård och glamour. Antal följare har såklart sjunkit i en rasande fart men de som finns kvar,.. åh vad jag tycker om er.

Det var också viktigt för mig att hålla mig undan allt vad sociala medier heter tills jag återigen kände glädje och ett lustfullt behov till att börja uppdatera igen. Det fick ta en vecka, månader, år! Jag tänkte inte ta upp bloggandet igen förens jag började känna att det kliade i fingrarna på det där kreativa sättet igen. Skillnaden nu är att jag inte tänker lägga någon press på mig själv. Inte tvinga fram innehåll. SchysstVa.se är mitt space och ibland kommer jag att uppdatera mer regelbundet – för att jag känner för det! – ibland är det kanske mer glest. Så får det också vara. Jag hoppas inte att SchysstVa ska bli en plats som får Dig att känna precis som jag gjorde med sociala medier, dvs. få dig att känna dig värdelös eller uppmuntra till onödig konsumtion bara för att jag har skrivit om produkt X eller Y. Om du inte längre känner glädje i att besöka bloggen, eller om mina inlägg inte längre ger dig något av värde så känn dig fri att lämna. SchysstVa är inte meningen att vara en negativitet-spridare utan ett lagom och trevligt tidsfördriv.

Tänk om jag kunde leva livet lika sorglöst som Cocos. Äta, sova. Kela. Repeat. Vilket liv!

Phu, sådärja! Jag hade tydligen ett himla behov att skriva av mig detta. Som sagt, Sociala Medier har bara varit en liten del av mitt kaosår. Resten kommer jag skriva om när jag är redo att prata om det. Och det blev visst ett par bilder på min katt också. Varför inte liksom. Han skänker mig så mycket glädje genom att vara sig själv. Min älskade lilla (stora) fluffboll.
Men känner någon annan igen sig i vad jag skriver om? Lämna gärna en kommentar ↓  är så nyfiken om jag är ensam om mina tankar. ❤︎

 

Share:

Anna

Schysstva.se drivs av mig, Anna, vars hjärta klappar extra hårt för grön skönhet och medveten konsumtion.

• • •

Swedish blogger with a piquant for green beauty and sustainable lifestyle.

4 Comments

  1. Matilda

    Så skönt att du fått komma till insikt och hitta en behagligare rytm och inställning. Jag håller med flit mig ifrån sociala medier som fb och instagram, det fungerar inte för mig. Jag får lätt stress av att se andra måla upp en vardag som kanske inte är helt korrekt. Bloggen blir en ventil när jag orkar och vill.

    Ta hand om dig!

    20 . 01 . 2017
  2. Upplevelsebakis och tankar om bloggen - Veckosvepet v. 03, 2017 - Rowan Tree

    […] » Hur sociala medier bidrog till min första identitetskris i vuxen ålder […]

    23 . 01 . 2017
  3. Isabell

    Vilket inlägg. Så klokt. Jag har precis hittat hit, bara måste läsa mer.

    23 . 01 . 2017
    • Anna

      Tack! Ja ibland måste man bara skriva av sig. Då är det extra fint när fler kan relatera till hur en tänker. ♥︎

      23 . 01 . 2017

Lämna en kommentar

Your email address will not be published. Required fields are marked *

%d bloggare gillar detta: